Löpning och tunga tankar

Berlin... Jag älskar denna stad. Kanske just för att den andas sin historia. Det finns inte många delar av staden där spår från dess tunga bakgrund inte syns. Inte bara krigets historia utan också delningen av staden och alla människor som så desperat försökte fly från östra Berlin. Det är tydligt att tyskarna inte lever i någon sorts förnekelse, överallt vill man påminna om vad som hänt och förhindra att det någonsin händer igen. 55 miljoner människor miste sina liv på grund av en hänsynslös och förödande politik.

Det är svårt att ta in att så många människor dog under fem års tid. Allt lidande... Alla barn som mördades. Alla mammor, pappor, släktingar.

En brutal hänsynslöshet som vi alla bör bli påminda om då och då för att förstå vilka konsekvenserna blir när människor stöts ut från vårt samhälle. När vissa människor tycker att andra människor är mindre värda.

Vart jag än går så ser jag historien. Den finns i varje gatsten, foton längs vägarna, kulskott i väggarna, skönheten i Berlins mest exklusiva hotell, hotell Adlon, Brandenburger Tor, Siegessäule och spåren av muren som är markerad med speciella gatstenar genom hela staden.

En av mina favoritplatser är Holocaust Memorial, designad av Peter Eisenman och Buro Happold. Platsen är 19 000 kvm stor och består av 2711 betongblock. Marken under blocken sluttar på olika ställen samtidigt som vissa av blocken reser sig till över fyra meter. När man vandrar runt på denna plats infinner sig en stark känsla av förvirring och obehag, en känsla som ska påminna oss om förföljelsen och som ska få oss att ifrågasätta meningen med livet.

Platsen har varit starkt omdebatterad eftersom den upptar en stor, central och eftertraktad del av staden och dessutom påminner invånarna och de ca 5000 dagliga besökarna så starkt om förintelsen. Många menar dock att det är precis det som är dess mening.

Så, tankarna blir lätt ganska tunga i denna historiefyllda stad och då är det skönt att låta tankarna komma och gå ihop med en löparrunda genom staden...