torsdag 30 maj 2013

Fasta och löpteknik = bra resultat

Är nu inne på sjätte veckan 5:2, vilket innebär att jag fastar två dygn i veckan och äter som vanligt de andra dagarna. Funkar riktigt bra och några onödiga kilon har försvunnit på köpet. Sådant gör stor skillnad när man ska springa en mara. Ju mindre att bära omkring på desto bättre. Allt blir som en positiv spiral när man börjar märka av resultatet av sina ansträngningar. Löpningen går lättare och lättare, sötsuget försvinner och humöret blir jämnare.

I födelsedagspresent fick jag och Anna tre träningspass med Ida Nilsson som instruktör. Igår var det dags för första passet. Vi blev sex tjejer som träffades vid Norrlidsbastun för att träna löpteknik. Vilken tjej Ida är! Så ödmjuk och inspirerande och med en oerhört imponerande bakgrund. Mycket koordination, koncentration och lite fniss senare var det dags för ett skönt spontandopp i havet. Nu är det träning av löpsteget som gäller i några veckor, till nästa pass med Ida. Ska bli såå kul!

I onsdags var det Magganloppet och jag nådde mitt mål på 22 min. Underbar kväll med bästa jobbgänget och mycket god fika efteråt. Nu är det en knapp månad kvar till Kalmar halvmaraton och jag är så glad att jag får Anna till sällskap.





söndag 26 maj 2013

Sanningen?

När jag startade min blogg så fick jag direkt en önskan från en person, om att skriva sanningen. Eller rättare sagt, intresset var svagt för "ännu en blogg som inte vågar säga sanningen". Dessa ord har jag funderat mycket på. Dels har jag mina rent filosofiska funderingar. Vad är sanningen? Och för vem? Sedan kommer de verkliga undringarna. Jag vet ju precis vad hen menar. Jag vet vilken sanning hen vill att jag ska skriva om (nu är jag inne på den politiska delen av bloggen, inte sanningen om löpning...). Och då börjar jag undra över lojalitet, demokratiska värderingar och så vidare. Det finns så mycket som inte står rätt till inom politiken. Så mycket att jag ibland känner mig väldigt orolig. Av många anledningar. Det är inte något som jag tror är specifikt för politiken i Kalmar, utan snarare hela upplägget. Hur demokratisk är politiken? Om jag berättade allt jag hittills varit med om (och då har jag bara varit med i tre år) eller sett så är det förmodligen inte många som skulle vilja engagera sig. Och ändå är det just det som behövs; att fler väljer att engagera sig politiskt! Det demokratiska flödet skulle öka och fler målmedvetna och drivna kvinnor och män skulle kunna få chansen att representera både Kalmar och Sverige.

Jag får ofta läsa och har många gånger fått höra om hur oerfaren jag är inom politiken. Jag tycker erfarenheten inom politiken är ganska irrelevant, åtminstone om jag jämför med en människas vilja och driv. Förmågan att leda och entusiasmera väger också tyngre. Enligt mig. Men enligt många, ibland äldre, verkar det vara viktigast hur många år man vigt åt politiken och vilket uppdrag man "förtjänar" efter dessa år av lojalitet. Ingen ställer frågan: Vad har just du och ditt engagemang gjort för skillnad? Har du suttit med i kommunpolitiken i tjugo år men inte kan se vilka spår du lämnat, ja, då kanske det är dags att kliva åt sidan. Men visst, jag saknar en längre politisk erfarenhet. Mitt engagemang inom Moderaterna sträcker sig bara några år tillbaka i tiden. Mitt engagemang för mänskligheten och samhället, särskilt inom området barn och ungdomar, sträcker sig dock desto längre tillbaka i tiden.

Jag fick, för inte så länge sedan, frågan om ett politiskt engagemang ser annorlunda ut för en kvinna än för en man. Jag funderade och tänkte svara "nej, inte särskilt" men när jag tänkte efter och såg tillbaka på de (få) år jag engagerat mig så blev jag lite nedstämd. Jag var så himla naiv när jag började engagera mig. Jag trodde nämligen att politiken skulle handla om... politik. Jag vill då ändå betona att det finns en hel del politiker som verkligen vill göra Kalmar till en bättre stad och Sverige till ett bättre land. Det finns de som är där för att kämpa och ge av sin tid för chansen att påverka samhället. Men det finns också andra, inom alla partier, inom alla verksamheter, som vill mycket för egen vinning. Politiken är inget undantag. Politiken är heller inget undantag vad gäller hur kvinnor behandlas och vilka "regler" som sitter i väggarna. Jag har fått tänka igenom hur jag klär mig, hur jag skrattar och hur jag pratar. På tre år har jag lärt mig att snabbt läsa av stämningen i rummet och från att ha utgått från att människan är god så litar jag idag endast på några få personer. Generellt sett. Inte bara inom politiken. Är det en erfarenhet jag skulle velat vara utan? Nej. Jag har fått se mycket och lära mig massor. Kanske mer än vad vissa gör på tjugo år inom politiken.

Så varför vill jag då fortsätta engagera mig inom Moderaterna? Jag tror på vår politik. Sedan jag blev invald i förbundsstyrelsen så har intresset bara ökat. Vilken känsla att få sitta med idéprogrammet för en modern kunskapsskola och få chansen att påverka förslagen, med min erfarenhet och mina åsikter. Det är viktigt att ha erfarenhet från politiken för att lära sig spelet men det är bra mycket viktigare att dela med sig av den livserfarenhet och kunskap vi alla har med oss. Dessutom är det vansinnigt roligt att vara utbildningsansvarig i Kalmarkretsen och få möta eventuella framtida ledare som är intresserade av att bidra med sin tid och erfarenhet. Att sedan få sitta med i styrelsen för Kalmarsunds Gymnasieförbund och allt vad det innebär, är en fantastisk möjlighet att lära och få påverka vardagen för många ungdomar i vår region. MEN! Är man inte beredd att foga sig efter demokratiska beslut, så ska man inte heller sitta med i denna demokratiska process.




lördag 25 maj 2013

En vecka efter maraton

Imorgon är det en vecka sedan jag sprang mitt andra maraton och kroppen mår... bra. Oförskämt bra! Hela jag mår bra och jag tror även att mina tånaglar har beslutat sig för att stanna kvar. Till skillnad från förra gången...

I veckan fyllde jag 35 och ett av mina livsmål var att springa en mara på under fyra timmar. Känslan är kort och gott obeskrivlig när man lyckas nå ett högt uppsatt mål. För mig var det ett högt mål med tanke på att jag sprang mitt förra maraton på 4.44 (och då sprang jag ändå hela tiden). Jag kan inte vara mer än skitnöjd med årets resultat. Och det bästa av allt är att löparlusten finns kvar, starkare än någonsin!

Jag har under hela våren haft lite problem med högra vaden. Ibland har jag haft så ont att jag haltat i början av löparrundorna men efter ett tag har det känts bättre. Under en period var jag till och med tveksam till att jag skulle kunna springa en mara. Men skam den som ger sig. Under maran kände jag ingenting, kanske lite i början men det var ju så mycket annat att tänka på då. Och efter målgång var smärtan i vaden som bortblåst. Jag tror knappt det är sant. Vem kunde tro att mirakelmedicinen bestod av att springa ett maraton? #lycklig

Igår var det dags för lite födelsedagsfirande och både jag och min löparkompis A gratulerades och fick tre löparpass med Ida Nilsson för att förbättra löpsteget. Underbart! Tack finaste vännerna! Nu känner jag mig både nördig och löparfrälst på samma gång...

Tror ändå hemligheterna bakom fina resultat i löpningen är:
1. Uppmuntrande och förstående familj
2. Löp- och pratsugna vänner
3. Styrketräning

Till er som fortfarande tvivlar på om löpning är något för er: testa! Jag trodde aldrig jag skulle tycka att löpning är så kul. 5 km var maxgränsen för mig för 6 år sedan och nu finns det inga gränser.

Vidhåller dock att det inte är så kul att springa i fyra timmar. Inte sista timmen i alla fall. Men att springa i fem timmar är ju faktiskt ännu värre. Så helt klart bättre att träna upp löpsteget och få maran avklarad lite snabbare.



söndag 19 maj 2013

En politikers utsatthet

I lördags kunde vi läsa i Barometern om hur två män kommenterat folkpartiets gruppledare Inger Hilmansson och vad hon skulle behöva för att bli lite gladare. Tänk att vi 2013 ska behöva höra något så idiotiskt. Att sedan gå ut och säga det offentligt genom en podcast... Jag blir mörkrädd. Dock inte särskilt förvånad. Vi kvinnor, överallt, får stå ut med en hel del för att vi är just kvinnor. Men det är en helt annan debatt. Jag vill just nu bara ge Inger min omtanke och mitt stöd och säga "Bra gjort!" till kommunen som nu polisanmält denna fullkomligt oacceptabla handling som jag innerligt hoppas att fler reagerar emot.

Äntligen över...

Jag sprang på 3.58 och klarade mitt mål (ett maraton under fyra timmar)! Är stolt, trött, tacksam, lycklig och öm.

Nu gäller det!

Äntligen har dagen kommit då det är dags för mitt andra marathon, Nykredit Copenhagen Marathon. Igår sken solen över södra Sverige och Danmark och vi svettades till en sambafestival på ströget. Idag är det tack och lov kyligare och regnet hänger i luften. Jag är nervös, som sig bör, men har min vän A vid min sida och springer förhoppningsvis en del av sträckan med I och T. Tankarna har pendlat mellan att fega lite och landa på en helt ok tid eller att satsa och försöka klara en tid under fyra timmar. Men varför tveka? Jag har aldrig varit bättre tränad och vet att jag klarar sträckan så jag känner eg ingen press på det sättet. Så nu kör vi! Och just det, grattis till Danmark!

tisdag 7 maj 2013

Skolriksdagen

Vilken underbar start på denna dag. Löptur kl 7 med hotellpersonal, en kanadensisk hockeyspelare, en britt och en rektor. Älskar sådana aktiviteter; social träning... Att sedan få lyssna till en före detta bråkstake i skolan, Leo Razzak, och hans liv känns mer än fantastiskt. Jag önskar att det fanns fler sådana solskenshistorier och jag vill så innerligt hjälpa fler barn och ungdomar att lyckas. Vi talar ofta om att lyckas i skolan men inte lika ofta om att lyckas i livet. Kunskapsmålen är bra men de är inte de enda målen som ska uppnås. Det finns elever som inte har några mål alls i livet och som Leo uttryckte det: "Jiddra aldrig med en människa som inte har något att förlora för den matchen förlorar du". Om en elev lever i en dysfunktionell hemmiljö (och det VET vi att tre till fyra elever i varje klass gör) så finns det sällan intresse för betyg eller kunskapsmål. Hur gör vi då för att se dessa barn och hur ser vi till att skapa ett fungerande skyddsnät? Leo växte upp med en alkoholiserad mamma och en pappa som aldrig fick anställning trots både validerade och nya utbildningar. Människorna omkring honom såg honom som ett problem och han lyckades vända allt det här till något positivt, mycket tack vare att han blev sedd och uppmuntrad av människor som gjorde skillnad. Han berättade om Fryshuset och hur man skapat Sveriges största samlingsplats för ungdomar (15 000 engagerade ungdomar!). Otrolig historia...

Vi politiker är alldeles för dåliga på att komma med kontroversiella och obekväma frågor. Hur kan vi förändra något när vi bara hänger med? Vi behöver påfyllning av politiskt intresserade människor som vill göra skillnad på riktigt. Problemet är att just denna grupp av drivna och ambitiösa tjejer och killar sällan söker sig till en så byråkratisk organisation där mycket handlar om individuella intressen, maktbehov och sega processer. Ett tugg som alltför sällan leder till något positivt. Hur får vi in fler genuint intresserade personer som är villiga att lägga ner en betydande del av sin fritid på att förbättra staden och landet de lever i. Det här är absolut inget specifikt problem för moderaterna utan något som gäller politiken i allmänhet och som borde oroa oss medborgare mer än vad det gör idag.

onsdag 1 maj 2013

Obligatoriskt dopp i havet för nu är det VÅR!

Vitsippor, grönt gräs, knoppar, glittrande vatten, fågelkvitter, sol och löpning i allt detta. Lyssnade på Laleh och försökte njuta och ta in alla vårtecken. Bästa månaden har börjat och nu gäller det att ta vara på tiden!

Lusten att springa långt börjar tyvärr avta lite men jag fick i alla fall ihop 15 km och ökade farten på slutet när jag såg badet framför mig. Ingen stege monterad på Norrlidsbadet ännu så jag fick liksom göra någon sorts armhävning i det halvmetershöga vattnet.

Många tankar kring politiken och politiker har cirkulerat i mitt huvud den senaste tiden. Kanske därför jag inte skrivit så mycket här på bloggen. Vill komma fram till vad jag vill. Alla politiker måste, enligt min mening, bli mycket mer målmedvetna. Det är så lätt att hela kommunen blir tjänstemannastyrd.

Jag tänker mycket på den politiska debatten kring fristående skolor i Färjestaden. Det känns snurrigt och som utomstående kan jag inte låta bli att undra över vad som egentligen händer i de olika nämnderna. Hur mycket styr tjänstemännen och hur mycket påverkar vi politiker? Jag är inte helt bekväm med det jag sett hittills.